Springa - sprang - sprungit.

Inte blev det något planeringsmöte hemma hos oss inte. Nähe! Efter köttfärssås & spagetti försvann min kära make ut till sitt projekt i garaget, sönerna till kompisar och datorer. Själv bestämnde jag mig för min vanliga, dryga timmen långa, promenad. Det småregnade ute och det kändes ovanligt trögt att komma igång i kväll. Efter några kilometer frös jag och tänkte att - Nej, nu får det gå undan, nu e jag less! Så jag började springa! Det gick otroligt lätt helt plötsligt och med Kelly Osbourne i öronen så sprang jag på ganska bra. Jag gick ibland i uppförsbackarna, när det kändes lite för tufft. Efter 80 minuter och 10 kilometer senare var jag hemma igen. Det känns otroligt att jag sprungit så pass långt. Jakten på kilona har börjat på allvar, det blir nog Tjejmilen  i augusti nästa år. Någon som skall med?

image4


Kommentarer
Postat av: Maigiz

Nä, det skulle ju iofs vara roligt. Men jag tar mig ingenstans nuförtiden med mitt knä.
De gjorde reklam på tv igår om nån slags artrosmedicin. Jag ska prova den och jag hoppas att jag blir så pass bra att jag kan börja promenera igen.

2007-10-31 @ 08:08:53
Postat av: Nina

Får man rulla runt så är jag med

2007-10-31 @ 17:55:24
URL: http://ninast.webblogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0