Lucia på Jamska. 

Ute ere huskut mårt, isen på sjöa, 

blåsut å brano kåhllt,

 fennom ta snöa. 

Då står ei framma dörn, 

ei som ha vö her för, 

a Sankta Lucia, 

a Sankta Lucia. 

Sjongenes, vit hu kom 

at oss om måran. 

Si hur dom lys å brinn 

ljusa ti håran! 

Ljöst våle når hu kom, 

fint våle når hu sjöng, 

a Sankta Lucia, 

a Sankta Lucia. 

Står her e litta fauk

 mitt millan tärnom, 

skänk oss e kort´e stånn 

ta himla å stjärnom. 

Lava oss nyén vår, 

sen vänná om å går, 

a Sankta Lucia, 

a Sankta Lucia.