Jamtlandspower

Jag fattar inte, det har gått en hel vecka igen!
Det är en hel vecka sedan Pelle o Jag stack upp till Huså helt alena.
Var tar all tid vägen?
Visserligen så kommer det ny tid
så fort du gjort dej av med gammal, men ändå.
Är det så att det snurrar fortare ju äldre man blir
eller är det bara jag som inte lever i NU?
Jag har lite svårt för detta att ta vara på nuet.
Det är mycket det som var, som inte vart som jag ville
eller som var bättre än det som är nu.
Och så är det mycket hur det skall bli,
om jag skall hinna med, mycket oro för
vad som komma skall, för pojkarna.
Jag vet att det är mycket bättre att leva sitt bästa liv hela tiden,
men det är svårt även om jag blir bättre o bättre på att ta vara på NUET.

Pelle är som sagt på rymmen - han är i Värmland å kör rally,
han å "småpåvarna" på Lenko Snö!
Så nu sitter jag här i lugnet med ett glas rött.
Potatisen är i ugnen, köttet är kryddat, salladen är gjord,
katterna sussar i soffan.
Vad mer kan man begära?
Jag skall ju städa i helgen, men ikväll skall jag inte göra någe!
Kanske plocka lite o förbereda den stora röjningen i morgon.