Jamtlandspower

Morgon på Kungsholmen

Morgonen har redan vaknat,
ljuset som jag länge saknat
får en värld av värme komma åter.
Dagen väntar utanför
och när jag dig försiktigt rör
kan ingenting förhindra att jag gråter.

Bort över ängarna, din hand i min
springer jag fri i doft av sol och vind.
Min morgondag är inte viktig nu
vad som känns riktigt nu
är bara du.

In bland träden ska vi vandra
oberoende av dom andra
fria i den värld som sett oss komma.
Se ut över äng och grönska
sätt dej på en sten och önska
be om ljus och be om ändlös sommar.

Kom följ mej bort i mina barndomsspår,
låt vinden svepa mjukt kring hals och hår.
Känn gräset mot din kin och blunda tätt
känn att det här är rätt
av allt du sett.

Låt oss ta en bit av tiden
glädjas åt varandra i den tid
som finns i minnet av en sommar.
Morgonen har redan vaknat
ljuset som jag länge saknat
väntar mig därute när jag kommer.